Föredrag om Grönland den 12 februari
Vi var nästan 40 Sweor som tog tillfället i akt att lära oss lite mera om Grönland då Eja Nilsson kom till Rigagatan för att berätta om denna stora och för oss lite okända land. Eja har tillbringat många tider på ön redan så tidigt som 1973. Ja, vad fick vi lära oss då?
https://stockholm.swea.org/wp-admin/admin.php?page=advanced-ads
Jo, befolknng består av ca 57.000 grönländare samt en hel danskar också. Det finns inga vägar på Grönland utan man färdas utmed kusten i båtar. Befolkning bor utmed kusterna och det är den västra kusten som har mest befolkning i och med att golfströmmen passerar förbi villket gör att det blir något varmare och behagligare att bo. Huvudstaden Nuuk ligger på västra sidan. Huvudsakliga yrkeskategorin är fiske dvs val och räkor. Mycket hundar finns på ön i och med att man tar sig fram med hundslädar men på sommaren sitter dessa något ilskna hundar fastkedjade tyvärr. Tidigare flög man till amerikanska flygbaser på ön och sedan vidare med mindre flygplan men sedan ett antal år tillbaka har man nu en egen flygplats som kan ta emot större flygplan. Man har också byggt en hel del nya hus vid kusten där man har flyttat in grönländare som tidigare har bott i avlägsna byar. Även skolväsendet har byggts ut så viss typ av universitetsutbildning kan erbjudas lokalt men många grönländare fortsätter sina studier i Danmark.
Jag höll på att glömma bort det fina grönländska bordet som Eja hade ställt iordning. Det bestod av ett antal grönländska produkter som t ex väskor i sälskinn, sälskinns stövlar som sonen har burit, glsögonsfodral plus annat som ni kan se i bilden. Det var många Sweor som stannade tll för att titta på sakerna.
Jag höll på att glömma bort det fina grönländska bordet som Eja hade ställt iordning. Det bestod av ett antal grönländska produkter som t ex väskor i sälskinn, sälskinns stövlar som sonen har burit, glsögonsfodral plus annat som ni kan se i bilden. Det var många Sweor som stannade tll för att titta på sakerna.
Ja det var väl allt jag kommer ihåg så här på rak arm men det var väldigt intressant att höra Ejas besrättelse om lvet på Grönland så stor tack, Eja!
Text & bilder: Lena Nilsson
