Utflykt till Wira bruk

På Wira bruk i Uppland blev vi guidade av Lena Wägerth som idag förestår den smedja som nu är verksam på bruket. Hon tog oss tillbaka till 1600-talet då Claes Fleming, en av stormaktstidens betydelsefulla
män, startade en smidesverksamhet. Platsens förutsättningar var nämligen ytterst gynnsamma, den å som vi fortfarande ser ringla genom bruket hade en fallhöjd som gav en stark ström – något som var nödvändigt för att smedjans stora hammare skulle kunna förses med kraft.

Claes Fleming, som var både riksråd, överståthållare och amiral stupade 1644 i ett av stormaktstidens många sjöslag, men bruket överlevde. Mellan 1635 och 1775 var det landets viktigaste klingsmedja. Wira hade till och med förmånliga kungliga privilegier, förutom skattelättnader hade bruket tidvis ensamrätt på leverans av värjor, sablar och bajonetter till den svenska armén. Med tiden övergick tillverkningen till att domineras av fredligare bruksföremål som liar och yxor.

Verksamheten på Wira bruk upphörde 1948. 1965 restaurerades den gamla bruksmiljön varsamt med hjälp av statliga medel. Tack vare det kan vi idag uppleva hur livet och arbetet på Wira bruk tedde sig under 1700- och 1800-talen. Bruket utgörs av två smedjor, samt flera kringbyggnader med olika funktioner, t ex tingshuset vars klocka ringde till arbete och vila för smederna och åldringsstugan som var det undantagshus där de gamla smederna tillbringade sin sista tid i livet.

Efter denna intressanta guidning avslutade vi utflykten med kaffe i det gamla tingshuset.

Text och Bild:  Cecilia Westman