Kvinnliga entreprenörer

Den sjätte april hade vi nöjet att få lyssna till forskaren och författaren Anita Du Rietz och lära oss mer om kvinnors entreprenörskap under 400 år, som hon skrivit en bok om.

Anita Du Rietz visar upp boken

Flera av oss åhörare förvånade sig över hur många positiva och goda exempel det funnits i historien på kvinnor i Sverige som startat och drivit egna företag. Det förekom bl a krögerskor och jordbrukerskor, och kvinnor som drev järnbruk och textilfabriker. Boken tar upp ca 500 företagarkvinnor!

Förvånande nog har förutsättningarna för kvinnors företagande inte blivit bättre successivt under historiens gång. Under 1900-talet sjönk andelen företagare bland kvinnor markant och i Sverige fanns den hittills största andelen hemmafruar år 1950. En anledning var införandet av frihandel (GATT/WTO), som bland annat hade som följd att den svenska textilindustrin – kvinnornas viktigaste yrkes- och företagarområde – kraftigt decimerades. Idag är de flesta kvinnor och män anställda istället för att vara företagare.

Anita Du Rietz berättade också om flera milstolpar i historien som varit betydelsefulla för kvinnors ställning i samhället. Några exempel är arvsrätten, som kvinnor har haft sedan förkristen tid i Sverige. Däremot dröjde det till 1845 innan arvet delades lika mellan könen, både i stan och på landet. Ägande medförde rösträtt på lokal nivå, men först år 1921 infördes fullvärdig kvinnlig rösträtt i Sverige och då blev också gifta kvinnor myndiga, medan ogifta kvinnor blivit det vid 25 års ålder från 1863, och från 21 års ålder från 1884. Änkor blev myndiga även tidigare.

Vad gäller högre utbildning har den i vissa fall varit tillgänglig för kvinnor från 1850-talet. Undertecknad tog reda på hur det förhöll sig på Kungliga Tekniska högskolan (KTH), där jag själv studerade på 2000-talet. På KTH fick kvinnor studera som ordinarie studenter först från 1921! Innan dess kunde de ibland beredas plats som specialelever från slutet av 1800-talet.